Tänkte visa lite perspektiv på hur stor Stor-Hälge egentligen blev, och här har ni honom sittandes på mitt skrivbord. Vilket förövrigt symboliserar mig ganska så bra. Lite om det som finns här omkring ...

Fotbollsbild, favoritlaget och favoritspelaren Gareth Bale, Spurs. Renhorn, egenplockat och upphängt med diverse smycken. Färgpennor och tusch för att kladda ner allt jag funderar på. Skolböcker, just den här veckan har varit ganska så intensiv med alla uppgifter och hemtentor. Datoren, datorn, datan. Pappas gamla skrivbord hemsnickrat alá hans äldre släkting, så fina beslag och träfärg! En lampa jag haft sedan typ, första klass? Håller än, lampan har aldrig behövts bytas ut, vilket inte gör mig något alls.

Och så klart, har katten Elvis en plats bland allt detta med. Oftast ungefär precis mitt på tagentbordet ungefär precis när jag arbetar med något. Ungefär så. Men kan man flytta honom?

Klart! Ut i snömyset och fota, pang på bara så länge det finns solljus. Idag lutar det tråkigt nog åt att det inte blir någon fotbollsträning åt damen här, bor på landet + ingen skjuts + inget mopedväder (...) = träna hemma. Vilket är vääääldigt dåligt. Men ärligt talat, jag tittade till och med upp om det skulle gå någon Forsmarksbuss sex kilometer härifrån någon gång på dagen så att det fanns någon möjlighet till träning. Men icke.

Stor-Hälge är ju som sagt i alla fall klar, så jag får nöja mig med det och tre träningar nästa vecka istället. Buttert.

Så, nu har jag tagit ut mig fullständigt, och vi är inte ens halvvägs i skolveckan. Det känns, bra. Lite fystest på fotbollen, men innan det en småtam idrottslektion, skola sedan åtta och vaken sedan sex.

Jag går på vitaminpulver med, utöver färdigmat och goudaost på gudomligt rågbröd till frukost, men vad gör man inte för att hinna och orka med all den fina fotbollen som bara måste spelas.

(måste väl ändå tillägga att jag fick nytt personbästa på halvmilen med, det är inte alltid den gubben viker sig.)

En snabb uppdatering alltså, så att ni får veta att jag lever, även om mina lår och vader inte håller med på den punkten riktigt.

På den kreativa vägen ligger jag fortfarande kvar med en halvfärdig gigantisk Hälge. Dock har vi fått en riktigt rolig uppgift på Formgivningen nyligen, bland gips och vatten. Jag ska skynda mig och ta lite bilder så ni får se hur det kommer att arta sig, jag kommer definitivt bli riktigt nöjd!

Jag fick ju en beställning på en dubbelt så stor Hälge för ett tag sedan. Och stor blir han, det kan jag lova. Svansstumpen, armar och ögon är det enda som fattas för tillfället.

Idag är det träning och återhämtning som gäller, ny skolvecka imorgon igen. Fotbollen börjar på allvar nu med, och utöver det får jag äntligen min efterlängtade idrott i skolan igen, efter ett uppehåll på ett knappt halvår.

Då tiden passerar och innehåller träning, nyligen skola igen, måltider, fotbollstittande och lite mer fysträning, passerar även flera innehållslösa dagar här, ganska enkel ekvation. Lite att grunna på dock, kommer här.

Glass - Godis (oj vad svår. ingen?)
Te - Oboy

Efter att min farmor och farfar fått Hälge som jag gav till dem i julklapp, ville de beställa ännu en, men en dubbelt så stor, i födelsedagspresent åt en släkting. Sagt och gjort, jag tog itu med det, bara det att när jag kommit en bra bit (andra bilden) tyckte jag kroppsformen såg mer ut som en grå mumin ...

Det var bara att börja om på nytt, och nu när jag kommit ungefär lika långt ser det mycket bättre ut. Den här gången är jag också noga att skriva ner exakt hur jag gör med, som jag hoppade över när jag virkade den första Hälge.

Så det är väl ungefär det jag gör en dag som denna, strax innan skolan börjar igen och fotbollsträningen igårkväll tog lusten på en. Men vad roligt det var ändå, att hårdträna igen!

Tack vare min syster till stilmallsgud är problemet med förskjutningen av bloggen tillrättat. Jag hade visst varit där och knåpat med lite för mycket padding och siffror, men hon fick rätt på det. Hoppas jag? Säg gärna till om ni kan se hela eller om det fortfarande fattas en bit av menyn, så får jag gnugga lite hårdare på lampan och tillkalla proffset igen.

I övrigt har jag ritat lite mer, ett självporträtt som även syns uppe i nya headern. Det är så roligt att rita av människor.

Jag vet inte riktigt om jag ska dra den här årsresumen, om än lite senare än vanligt? Det är väl mest jag som får utdelning av det, så det får bli en kortare, skriftlig variant lånad av syster.

¶ Fokuserat mer på fotbollen vilket resulterade i ett utvecklingspris

¶ Utvecklat mina kreativa kunskaper

¶ Gått hälften av gymnasietiden

¶ Lärt mig att koka potatis

¶ Mer fotboll. Avancemang och psykisk förbättring

¶ Planera framtiden med studier och jobb

¶ Börja övningsköra

¶ Leva livet. Eller nåt klyschigt smart

Det nya året inledde jag nu på morgonen med lite blyerts. Jag tecknade av en vän som fanns på bild i paddan (läs: iPad) på frihand och blev mycket nöjd över resultatet. Det är så roligt att teckna av, jag har försökt rakt på frihand utan referenser, men det får jag öva upp.

Och som jag hoppas ni märkt (annars får ni F5:a) har jag än en gång bytt header. Jag har förstått att min blogg krånglar lite om man inte har en widescreenskärm, och delar av den försvinner ut i kanten. Detta ska jag åtgärda och lite annat. Startar upp på nytt helt enkelt!

Ja, heter man Lovisa Karlsson och har stannat uppe tills klockan är nu, då går man inte och lägger sig om Sverige spelar hockey mot Slovakien, oh nej.

Lite annat har jag hunnit med under lovet, vad sägs om att jag själv har snörat på mig skrillorna och halkat runt på isen med en lite för lång klubba, ätit en gudomligt god chokladsås med glass och ja, gått upp klockan sju för att ta bussen in till närmsta större stad för att äta frukost en andra gång? En massa andra tokerier med må jag lova, men nu är det dags för hockey!

Då ska jag ta mig i kragen och visa upp en viss Hälge som min farmor och farfar fick i juklapp.

Han är cirka 12 centimeter hög och sitter alldeles själv på plant underlag. Det var roligt med ett virkprojekt igen som inte tog alltför mycket tid och som uppskattades.

Idag var jag på långpromenad i det fina (vår)vädret. Det är konstigt hur saker kan ändras från sina principer, blommorna knoppar, vårbäcken är fylld till max och fågelkvitter. Stormen bedarrade som tur var inget värre än ett klämt fårstängsel under en tall här runt gården, och min sömn bara förbättrades av vindens sus.

Fler bilder på Hälge är på väg. Ha en riktigt god jul nu alla läsare!

I år på arkitekturen i skolan har vi hunnit med lite blandade saker, men en stor del har varit bygget av ett (och i vår grupps fall, två) hopptorn. Vi fick 20 blompinnar och valfritt antal limpistoler till hjälp, med snöre och kappakartong och så önskades. Efter att vi i våran grupp gjort det första tornet, det lite lägre, fick vi bekräftat att tornet skulle räcka upp till 50 centimeter högt. Och så var det bara att bygga om, och tänka smartare för att lösa blompinnsfrågan, hur det skulle räcka till och hur det skulle klara en viss tyngd.

Vi hade roligt under uppgiftens gång, det är alltid roligt med ett begränsat antal byggmaterial då man verkligen måste tänka nytt och tänka om.

Det pågående projektet just nu är lite större, och går ut på att vi ska designa och inreda ett cafe efter en viss arbetsyta på rummet. Jag har pendlat fram och tillbaka med teman och skilda ideer, och det som började som "pensionärscafe", där man kan få en stilla plats med diverse återträffar och nostalgitankar, har nu grundat i ett fotbollscafe. Ovan har ni det första alternativet, vilket, inte alls var tråkigt och en dålig ide, utan det vart bara svårt att få ett riktigt intresse för vad jag gjorde. Fotbollen tog alltså än en gång övertaget och det kommer bli riktigt, riktigt bra, just i min smak.

Nu hoppas jag bara att någon framtida cafebyggare hoppar på min ide, för jag är hemskt sugen på att umgås och titta på fotboll samtidigt.

Man blir ju lite nyfiken ibland, särskilt när det gäller långväga gäster. Jag lade in en Visitor Counter där man kan se ungefärligt varifrån ens bloggläsare kommer ifrån för ett ganska bra tag sedan. Många träffar från flera nordiska länder så som Norge och Finland, men även ifrån USA och Luxemburg och enstaka från ännu fler länder.

Så, då undrar man ju lite om er trogna läsare, även er "icke-långväga" inom gränserna såklart, vilka ni är? Och hur ni hittade hit? Och vad som får er att ni stanna kvar?

---

Det här är förövrigt vad jag pular med nu. Väldigt, väldigt, väldigt tålamodskrävande (vilket jag verkligen inte gillar då allt ska gå så fort enligt mig), men det blir väldigt, väldigt fint. Nästan så att det kommer fram lite lätta sommarvindar i fingrarna, så fint blir det. Frågan är om jag borde hålla det här lite hemligt så att någon mer kan glädjas till julen och få en själv?

Ett väldigt bra tips om ni har lite tid över, vik er en trana och häng upp eller ge bort som turfågel. Som den japanska sägnen säger, om du är sjuk och  viker 1000 tranor, kommer du bli frisk. Jag är inne på min fjärde så det blir lite att hämta sig efter ...

Lite småplock från lägret vi var på för ... hur många veckor sedan? Första advent var det iallafall, vi firade in det nya kyrkoåret uppe i norrland någonstand, jag och 169 personer till mellan 15 och 25 år ungefär. Min klänning, som jag är så glad att jag hittade och köpte, är väl typ den enda i min garderob, som ser ut som en klänning och inte innehåller mysluvor eller sommarmönster. En helt främmande tjej kom fram under balen på kvällen, och berömde min fina klänning. Och som jag smälte. Att komplimanger, kan få en på så glatt humör.

Ny vecka, nya tag. Julen tickar närmre. Imorgon står det tvåtimmarspass med livräddning på idrotten, i vatten dessutom. Lyckligtvis har mitt enorma blåmärkte på låret efter förra veckans fotbollsträning suddats ut.

I och med att helgen har kommit och det är dags att dra ner lite på tempot, satte jag mig och tittade igenom alla dessa ofattbart många bloggar som jag försöker hålla mig uppdaterad på. Och hittade som vanligt, en liten lista skymd bland kreativa, glada, regniga och juliga inlägg. Och sen bestämde jag mig för att göra en jag med, bara för att. Så får ni lära känna mina andra sidor lite bättre med.

Om jag var en färg ... vore jag orange. Lite motsträvig och glad.

Om jag var ett djur ... vore jag nåt stort. Som egentligen är snällt. Tragiskt.

Om jag var ett nummer ... vore jag nummer 3. Inte allra först, men så nära på som möjligt. För en 2:a, den har ju förlorat finalen, medans en 3:a, har vunnit semifinalen. Vinnarskalle, jodå.

Om jag var en sång ... vore jag Coldplay's Lost. Trumman i början ♥

Om jag var mitt i en dröm ... så skulle jag skriva ner den i sömnen och sälja som bok.

Om jag var en blomma ... skulle jag aldrig komma på tanken att bosätta sig i mitt fönster.

Om jag var ett instrument ... vore jag en visselpipa. Tillräckligt högljudd för att överrösta tankarna om att en sån inte är ett instrument egentligen.

Om jag var ett klädesplagg ... vore jag ett par löpartights. Och en mysig mössa.

Om jag var en sko ... vore jag en Hummelkänga.

Om jag var en dryck ... vore jag någon ekologisk mellanmjölk. Väl kyld.

Om jag var ett fotografi ... hoppas jag någon skulle hänga mig. På väggen.

Om jag var en känd person ... vore jag om jag fick önska en grym fotbollsspelare. Och någon president som avskaffade alla bilar och kom på ett superbra alternativ. Typ sandbränsle.

Om jag var ett väder ... vore jag ett duggregn med sol i norr.

Om jag var en bok ... vore jag en fet bok men som har stooora bokstäver, Times 17 i snitt. Och så skulle handla den om allt från återvinning till fotboll, framtiden och gräslampor.

Och det var väl det. Bjuder på damen med skorpan där ovan.